
Idag är ajg riktigt sur känner jag. Fan va de e drygt att vakna med den känslan. Och så känns det som det bara är brudar som gör det. Varför ska vi vara födda med ett överskott av hormoner? Allt går inte som jag vill heller. Jag blir inte beviljad starta eget bidrag i Göteborg, för här råder överetablering av frisörer. Det behöver man nu inte vara kärnfysiker för att inse, och jag skulle aldrig komma på tanken att starta verksamhet här. Men jag ska ju för tusan starta i NORBERG! 40 mil från Göteborg. Tänkte kanske att arbetsförmedlingen verkade på lite större område än göteborg innerstad. Så då var rådet att söka mig till arbetsförmedlingen på orten. STÖN!
Som om inte det var nog så är här alldeles för mycket att stå i. På tisdag komer dom och fotograferar lägenheten, och även om jag drar min del av lasset, så käns det som om andra familjemedlemmar inte gör det.
Som sagt, jag är sur idag. Men inte bitter. det känns som vi gör rätt, är på rätt väg och att saker och ting tillslut kommer lösa sig.
Jag har iallafall aloevera i kylen så magen håller sig i trim. Handlade pomesteen igår när jag var på seminarium också. Det är en antioxidant-bomb. Så nu kanske jag slipper bli mer förkyld. Saga blev överlycklig när jag tog fram dunken, "vela! vela!"