Blåkulla, över förväntan

Nu är vi hemma från våran påskferie. mycket trevligt har vi haft, om än lite flängigt. Först var vi hos kusin Pekka med fru, Helene. Öl vin, bastu och blaj. Det var länge sedan vi sågs nu och förvånansvärt lite har ändrats.lika mycket som vi har saknat dom, lika skönt är det att åka därifrån. Kan låta elakt, men det är inte alls menat så. Underbara, älskvärda och gästfria människor.
Därifrån bar det iväg upp till sala. Nu var det långfredag och hela staden var igenbommad. För er som aldrig varit i Sala kan jag berätta att det är en stad som ligger mitt i ingenstans. Man åker på en krokig och smal landsväg hur länge som helst, och precis när man tror att man har kommit helt åt skogen så kommer man till en stad. Gammal och pittoresk. Jättemysig. Vad gjorde vi nu här en långfredag när inget är öppet? Jo, jag var på arbetsintervju. En salong som heter Lindas beautycenter. Hur fin som helst!!! En salong med helhetstänkande hud, make, frisörer, massage. Allt! Tänk va häftigt att få jobba på ett sådant ställe. Synd att det ligger så off. Jonas skulle inte för sitt liv kunna tänka sig att bo där, så jag får nog hoppa det. Synd, för jag hade nog kunnat få ihop en kundkrets ganska fort och läget var superbra! Mycket förbipasserande.
Sen åkte vi hem till kolpebo. Ja, jag säger hem för det är så det känns. Den här gången var det vemodigare än någonsin. Känner mig fortfarande nere, kan inte sätta fingret på vad det är men jag är superdeppig. Och det har något att göra med kolpebo, måste bara fundera ut vad.
Nästa arbetsintervju var på salong kubera i norberg. Åter en gammal pittoresk stad, men inte lika off. SUPERGOA tjejer. Allt kändes så bra, så rätt. Jättefin salong, jättefin stad och nära till det mesta. Så nu måste vi sätta fart här och göra oss av med lägenheten och skaffa jobb till jonas.